Tantvarning?

Igår spelade o marscherade vi när studenterna i Åseda sprang ut, i regn!! Jag vet att jag kommer låta gammal när jag säger det men jag kan inte låta bli; varför, varför studenttjejer envisas en del av er med att ha pyttesmå klänningar som inte skyler särskilt mycket och dessutom högklackat som dess ädla konst att gå i dem ni inte behärskar? Och när det regnar och är ca +11 grader ute bara vägrar ta på någon form av jacka/kavaj/kofta utan hellre står med blåa läppar och hackar tänderna och samtidigt försöker sjunga "För vi har tagit studenten, fy f-n vad vi är bra"?
Tantvarning på ovan frågeställning? Javisst och det står jag för! :)

Måste dock erkänna att vid studentutsläppen så blir jag alltid smått sentimental och tänker lite klyschigt för mig själv; coolt att de har hela livet framför sig, snacka om befriande!